Diagnostik av lägesrelaterad yrsel

2015 Christian Geisler leg. läkare spec. Hörsel- & Balansrubbningar och ÖNH sjukdomar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Balansorganet består av tre båggångar och två hinnsäckar. Hela systemet är vätskefyllt. Varje båggång är utrustad med ett känselspröt.

Hinnsäckarna innehåller balanskristaller. Balanskristallerna är fastklistrade i en gel och har viktiga uppgifter för balansinformationen.

Lägesrelaterad yrsel "Gravitationsrelaterad yrsel"

är en mycket vanlig orsak till yrsel. Det är troligen den vanligaste orsaken till all yrsel.

Symtomen beror på att balanskristaller har lossnat från sin plats i hinnsäcken och bildat klumpar i någon av båggångarna.

Lägesyrsel förekommer i flera olika varianter beroende på i vilken båggång och hur nära båggångens känselspröt de lösa partiklar har ansamlats. Utöver lösa partiklar finns idag kännedom om andra mekanismer som också påverkar rörligheten i båggångarnas känselspröt.

Lägesrelaterad yrsel är nästan alltid ett godartat tillstånd. I sällsynta fall förekommer lägesrelaterade yrselattacker vid sjukdomar i det centrala nervsystemet t e x MS. Vid sådana störningar är undersökningsfynden otypiska.

 

 

Gravitationsyrsel -typiskt insjuknande:

Under natten har partiklar från hinnsäcken lossnat. P g a tyngdlagen ansamlas partiklarna till en klump längst ned i en av båggångarna.

Så länge man ligger helt stilla med huvudet kommer den drabbade båggångens känselsprötet inte att påverkas, man förblir besvärsfri.

Efter uppsittning i sängen på morgonen kommer kristallklumpen att röra sig framåt p g a tyngdlagen.

Den kommer att trycka på båggångens känselspröt så att det trycks framåt.

En distinkt men kortvarig yrselattack uppkommer.

Efter bakåtläge i sängen kommer de lösa partiklarna p g a tyngdlagen att röra sig bakåt, bort från känselsprötet.

Eftersom båggången är vätskefylld ger sådana partikelförflyttningar upphov till ett vakuum-sug. Det suger känselsprötet bakåt.

En ytterligare kort yrselattack uppkommer.

 

     

Båggångarnas vätska ska vara ren

Modell av balansorganets båggångssystem. Systemet är fyllt med vätska.

Vätsketrycket i vardera båggången mäts kontinuerligt av ett känselspröt (spetsigt rött). Vid tryckförändringar böjs känselsprötet framåt eller bakåt. Känselsprötets rörelser ger upphov till elekriska signaler som skickas till hjärnan. De två balansorganens sammanlagt sex känselspröt förser hjärnan hela tiden med information om hur vi rör huvudet.

Kristallsjuka -båggångsvätskan är inte ren

I den bakersta båggången har det här ansamlats en mängd partiklar (runda röda kulor). I samband med rörelser av huvudet kommer partiklarna p g a tyngdlagen att förflytta sig en bit i vätskan och därmed utöva tryck- eller vaccum- effekter mot båggångens känselspröt. Känselsprötet kommer då att röra sig på ett sätt som motsvaras av en snabb huvudrörelse. Det ger den drabbade en intensiv känsla av yrsel.

 

   

 

 

 

 

 

 

Diagnos av lägesrelaterad yrsel

1- För att kunna diagnostisera olika lägesyrsel-varianter genomförs en rad standardiserade lägestester.

Balansimpulser från de bägge balansorganens sammanlagt sex båggångarna stimuleras en i taget. Genom att bedöma de ögonrörelser som uppkommer samtidigt går det att påvisa om impulserna är normala eller rubbade.

Ögonrörelser s k nystagmus undersöks i följande positioner:

-i sittande

-i ryggläge

-i ryggläge med huvudet vridet åt höger och åt vänster

-med huvudet hängande långt bakåt med 45 graders vridning åt höger och åt vänster

-med huvudet i framåtlutande position

2- För att tydligt kunna avläsa och tolka de ögonrörelser som uppkommer i olika lägesprovaktioner används videonystagmosskopi VNS eller videonystagmografi VNG.

3- Till skillnad från annan medicinsk diagnostik kan timing (när man blir undersökt i relation till symtomen) vara en viktig faktor. Eftersom mekanismerna vid lägesyrsel har med gravitation och mekanik att göra, kan det spela en roll hur nära inpå uppvaknandet man kommer till undersökning. En kristallklump i båggången på morgonen kan ha förvandlats till ett moln av små partiklar lagom till lunch, då ger undersökningen i Hallpkeläget inte något diagnistiskt utslag.

4- Videoimpulstest VHIT kan ge detaljdiagnostik om känselsprötets rörelseförmåga. Det ger möjlighet att avslöja lägesyrsel-varianter som annars inte hade upptäckts.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Timing -en faktor för framgångsrik diagnostik

Godartad lägesyrsel är ett dynamisk tillstånd med varierande förlopp under dygnet.

Oftast har man mest besvär under efternatten och på mornarna. Då har man haft huvudet stilla i flera timmar och de lösa partiklarna har haft tid att sjunka ned och bildat klumpar. Vid huvudrörelser rör sig klumpen och ger en påtaglig tryck- och sugeffekt mot båggångens känselspröt.

Efter lunch börjar man må bättre. Då har man utan att tänka på det gjort så många vardagliga huvudrörelser att kristallklumparna löst upp sig och istället virvlar runt i moln-form.

Ett kristallmoln i en båggång kan visserligen ge diffusa yrselbesvär men ger inga yrselattacker. Med partiklarna i moln-form kan det vara svårt att påvisa och diagnostisera lägesyrseln. Tillståndet kan heller inte behandlas effektivt.

 

 

 

Svårt att diagnostisera i detta tillstånd

Lätt att diagnostisera i detta tillstånd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Efter en tupplur eller till nästa morgon efter en natts stillaliggande har partiklarna åter ansamlats till en klump som stör båggångsreceptorn i samband huvudrörelser.

Nu är det lätt både att diagnostisera och behandla lägesyrseln. Man ska passa på att behandla lägesyrseln när partiklarna är i klump-form.

På Yrselcenter ombedes patienter med misstänkt GLY komma till undersökning tidigt på förmiddagen.